Då har det hunnit gå ett par veckor igen. Vår tävling i s’Gravenwezel började sådär. Vi var nästan först på plats, fick perfekta stallar och parkering till lastbilen. Men självklart var det något fel på arrangörens el, så istället för att jag fick 230 volt när jag kopplade in min el till lastbilen fick jag 450 volt, allt exploderade. Tur att jag var kvar i bilen annars hade det nog börjat brinna! Att vara på tävling en hel helg utan el är ju ingen höjdare. Måste ändå säga att vi klarade oss ganska bra. Vi fick ha sladdar igenom fönstrena för att ha värmeelement inkopplade. Konstigt nog fungerade pumpen om jag startade motorn så det gjorde vi när vi skulle duscha. Humöret på oss alla var trots allt på topp! Jag hade en väldigt bra helg med mina hästar. Första dagen var alla mina tre hästar felfria och tvåa! Andra dagen var QL och Chicago femma, Caballito var första utanför pris. QL hoppade strålande i två dagar och jag valde att inte rida tredje dagen, det var ju längesen han gick meeting. Caballito vann sin klass på söndagen, tänk sån vinnare han är! Så många täcken, blommor och uppspelande av svenska nationalsången han har fixat åt oss! Och då ska man inte glömma att han bara är sju år! Chicago slutade fyra i GP efter ett ner i grunden. Retligt med felet för det var bara en felfri. Ridhuset var väldigt litet så GP banan blev otroligt tekniskt. Trots en liten besvikelse på felet så var vi glada för fjärdeplatsen, detta visade sig sedan bli min sista start med Chicago! Cissi hade en liten upp och ner helg, både hon och hästarna var lite ringrostiga helt enkelt!

Helgens rosettskörd!

I fredags tävlade jag och Cissi lite här hemma i Roggel, gick bra med alla! I lördags hade jag en maraton dag kändes det som. Jag red från halv nio på morgonen till tio på kvällen, nästan helt oavbrutet! Jag hade en massa hästar att tävla, och eftersom vi var hemma ville jag trimma några av de andra hästarna emellan mina starter. På detta hade vi kunder på två hästar. Mycket var det, men alla hästar hoppade väldigt bra på tävlingen så det var kul. Jag är väldigt glad att jag börjat träna för Emile, märks tydligt på min ridning. Ylva gjorde en jättebra runda med sin Tato, det bästa jag sett dem, väldigt kul!!

Det stora som har hänt är väl att Chicago väldigt hastigt tagits ifrån mig. Jag fick veta det i torsdags och han åkte i fredags. Anledningen var att jag inte kunde göra tillräckligt stora tävlingar med honom.  Det fick mig att tänka på min saga/historia med Irco Mac. När Mackan kom ner till mig i februari för tre år sedan hade jag knappt tävlat internationellt som senior. Jag fanns inte på världsrankingen. Min första start med Mackan var en nationell tävling i Moorsele, vi vann GP. Några veckor senare åkte jag tillbaka till Moorsele, nu handlade det om två stjärnig internationell tävling, vi vann GP igen. Tack vare våra  resultat och hjälp av goda kontakter och vänner fick jag rida den fyrstjärninga tävlingen i Amsterdam, där var GP 1.60, jag tyckte det var hus, vi var placerade! Det året vann jag och Mackan otroligt många klasser bla. GP vinst på fyrstjärnig nivå, vi var dubbelnolla i nationshoppning, och vi blev svenska mästare! Året efter gjorde vi tre super league tillsammans, vi startade i världscupen och avslutade 18 fantastiska månader tillsammans genom att vara femte ekipage på Europa Mästerskapen! Vid det här laget var jag nästan nere på topp hundra på världsrankinglistan och var välkommen på de flesta tävlingar. Jag är helt säker att om jag bara hade fått lite mer än de två och en halv månad som jag hade Chicago på mig så hade vi nog kommit ut på de stora tävlingarna tillsammans! Men vi fick i alla fall en fantastisk tid tillsammans, på den tiden han var här hann vi göra sex tävlingar,  vi var  placerade i tre GP och i åtta GP kval! Chicago var inte min häst, det är inget jag kan göra åt att han flyttas, men i och med att han var första häst i stallet får hela vinterplaneringen göras om, många tävlingar stryks med kort varsel, därför är jag säker på att inte bara jag utan även, förbundet, tävlingsarrangörer, hästskötare, tränare och tävlingskollegor hade uppskattat lite framförhållning

                               SM-Guld med Irco Mac

Jag är trots allt lyckligare än på länge, jag har aldrig haft så fina hästar i mitt stall som jag har idag, det är så kul att jobba med dem. De flesta av dessa hästar har jag haft väldigt länge och deras fantastiska ägare har jag haft samarbete  med i flera år, vi kan bara med glädje och spänning se fram emot att dessa hästar ska bli äldre och få mer rutin.

Vet inte riktigt vad vi hittar på till helgen. Vi vill att åka till Wierden och tävla men det verkar svårt att komma in då de har för många startande! Jag var sen på det eftersom jag hade som plan att göra Leszno nästa helg, men har strykit den tävlingen då jag tycker att det är för stort för de hästarna jag har i stallet nu. Kommer vi inte in i Wierden åker vi nog till Neeroeteren och rider några klasser!

Vi hörs